Inga kelgrisar, inga styvbarn – Cia Sigesgård

Inga kelgrisar inga styvbarnKajsas snabba tankar: Folkhemsrysare med betoning på rysare.

Recension: Astrid, en dam några år över pensionsåldern, bor tillsammans med sin son i en lägenhet i ett vanligt hus. Där bor även Anna med diagnoserna, Kasper med den elaka styvpappan och den icke-närvarande mamman. Det kan väl låta som vilket hus som helst, men det är det inte.

Astrid har gäster varje dag. De äter henne ur huset och till sist vill de inte lämna henne. Sonen är överviktig, lat och sadistisk. Anna råkar ut för att någon smyger in i hennes lägenhet när hon inte är hemma och ändrar om. Det tar hårt på hennes psyke då ordning och reda är viktigt för henne. Kasper vill helst stanna hos Anna hela tiden, risken för stryk är stor annars. Om nu inte detta skulle vara nog så börjar det även sprida sig en stank i trappan. Vad beror den på? Och vad gömmer sig egentligen bakom dörrarna i trappuppgången?

INGA KELGRISAR, INGA STYVBARN placerar sig själv i subgenren folkhemsrysare. Det är en mycket logisk kategori för denna bok som både beskriver det svenska folkhemmet men som samtidigt gör det från dess absolut ruskigaste sida. Boken förmedlar så många intryck av äckel och sadism att ibland blir det svårt att läsa. Det luktar illa, folk svettas och duschar inte, det är otvättade könsorgan och urindoft. Och så en massa våld.

Karaktären Sonen har inte många egenskaper som är trevliga, egentligen ingen faktiskt. Han är nog en av de vidrigaste karaktärerna jag någonsin läst om – och jag gillar skräck! Jag kan sätta mig in i känslan av paranoia som uppstår för Anna. Inbillar hon sig att någon flyttar på hennes saker eller händer det på riktigt? Men egentligen är det jobbigast att läsa om lilla Kasper, underbara lilla Kasper. Hur någon kan behandla barn på detta vis förstår jag inte. Och det gör mig dessutom väldigt arg.

Är du äckelmagad och inte speciellt förtjust i rysare så ska du inte läsa den här boken. Men för alla er andra som tål lite svettlukt och överdrivet våld: LÄS! Tack Kalla Kulor för recensionsexemplaret.

Rekommenderas för: De som tål överdrivet våld och som inte äcklas speciellt lätt av vidriga saker.

4/5 Kajsa Ankor

Betyg 4

 

 

 

3 thoughts on “Inga kelgrisar, inga styvbarn – Cia Sigesgård

  1. Monika juni 27, 2014 / 5:32 f m

    En fantastisk bok för oss icke äckelmagade 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s