Ann Lindell #1 & 2: Den upplysta stigen & Må jorden rämna – Kjell Eriksson

Den upplysta stigenKajsas snabba tankar: Seg kriminalroman men med en intressant huvudperson.

Recension: Jag tog inte med mig så många böcker ner till pappa för jag vet att hans bokhylla är välfylld. Så när jag då skulle åka tåg upp till Övik igen så behövde jag ju ha med mig några stycken. Pappa har tjatat på mig flertalet gånger att jag ska läsa Kjell Eriksson. Han gillade hans romaner om kriminalinspektör Ann Lindell så då borde ju jag också läsa dem. Jag tog med mig de två första böckerna i serien: DEN UPPLYSTA STIGEN och MÅ JORDEN RÄMNA.

Första boken ut (DEN UPPLYSTA STIGEN) inleds med att en ung, utländsk man hittas död under ett träd i den lilla byn Ramnäs i Uppland. Det konstateras snabbt att han blivit mördad. Det spekuleras i byn vem som är den skyldige och vad motivet kan vara. Byborna blir misstänksamma och gamla hemligheter kommer upp till ytan. För Edvard Risberg, lantbrukaren som hittade kroppen, har mordet ännu större betydelse på hans liv. Han börjar ifrågasätta sitt äktenskap, ja, egentligen hela hans liv.

Det grubblas mycket i den här boken, alldeles för mycket om du frågar mig. Handlingen förs långsamt framåt och gör att boken upplevs som seg. Mordet på denna utländske man gör att politiska åsikter kommer upp till ytan. Främlingsfientlighet finns det gott om i Ramnäs och kan det vara motivet till mordet? Eller har den lite mystiske entomologen Erik Rosander något med saken att göra?

Hade det inte varit för att jag satt fast på ett tåg och inte hade så många böcker med mig så hade jag varken läst ut den här eller fortsatt till nästa bok. Att Ann Lindell är en ganska trevlig huvudkaraktär hjälper inte. Hon har sina brister och de känns faktiskt sannolika. Men relationen till Edvard köper jag inte, tyvärr.

Rekommenderas för: De som är intresserade av en politisk deckare eller invånare i byn Ramnäs (om den ens finns…)

2/5 Kajsa Ankor

Betyg 2

 

 

 

 

Jorden må rämnaKajsas snabba tankar: En något bättre uppföljare där det jagas efter en mördare av Veronikor.

Recension: Efter att ha läst DEN UPPLYSTA STIGEN var jag inte speciellt förväntansfull att påbörja denna. Men lika bra att ta tjuren vid hornen. Pappa gillade ju den, så något bra måste den väl innehålla?

JORDEN MÅ RÄMNA fortsätter där första boken slutade. Ann Lindell och Edvard Risberg har ett förhållande, problematiskt men samtidigt passionerat. Men nu måste Lindell jobba lite då två mord har skett. Båda offren hette Veronika. Sammanträffande eller medvetet? Redan från början vet man vem mördaren är. Han har nämligen klivit av pendeltåget i Bålsta med en kappsäck full av pengar efter ett lyckat rån. Han hälsar på sin syster och flyttar därefter in i ett torp i samma område. Men vi vet inget namn. Sakta men säkert får vi reda på vad som ligger bakom morden och vad hans motiv är.

Jag upplevde den här boken som lite bättre än DEN UPPLYSTA STIGEN. Var det för att jag visste vad som skulle komma? Det vågar jag inte svara på. Den gick fort att läsa, mest troligen för att jag skumläste alla delar där Edvard funderar över fackförbund och sitt misslyckade äktenskap. Det utgör mer än halva boken så det kortar ju av den en hel del. De här delarna hade boken mått bra av att vara utan. Jag är så drastisk att jag till och med säger att det bästa för boken, och hela serien, är om karaktären Edvard försvinner. Då hade läsningen blivit mycket mer intressant.

Det politiska budskapen fortsätter att ramla in även i JORDEN MÅ RÄMNA, främst då genom Edvard. Jag tycker att lite politik i böcker är intressant men här blir det för mycket och för uppenbart. Det snarare skrivs på näsan hur man ska tänka än uppmanar till att skapa sina egna uppfattningar.

Språket i både den här boken och den första är stolpigt, som om författaren ville lite för mycket. Ordbruket är omodernt och krystat. Många dialoger känns osannolika. Så, varför läser jag då vidare? Dels för att detta är en serie som min pappa gillar och jag har bestämt mig för att ge den en chans. Dessutom är jag lite förtjust i Ann Lindell. Hon är en polis med skinn på näsan men ändå med egna problem. Hade bara varit trevligt att se henne utan Edvard.

Rekommenderas för: De som heter Veronika, politiskt intresserade eller de som nyss rånat ett postkontor.

2,5/5 Kajsa Ankor

Betyg 2,5

 

 

 

 

Annonser

5 reaktioner på ”Ann Lindell #1 & 2: Den upplysta stigen & Må jorden rämna – Kjell Eriksson

  1. Jag köpte på mig hela serien utan att ha läst en enda av dem. Det ångrar jag lite nu. Precis som du så upplever jag att man helst vill bli av med Edvard och alla politiska brandtal. Jag har precis läst ut fjärde delen och det har väl blivit lite bättre i alla fall. Politiken är inte lika synlig och det känns som att jag nu får tycka vad jag vill om saker och ting. Språket har också blivit lite bättre, men det är fortfarande lite krystade ordval och ordvändningar.

    Har satt som mål att jag ska läsa en av dessa varje månad nu så jag blir klar någon gång. Sedan är det fullt möjligt att hela serien får flytta hemifrån 🙂

    1. Jag tänkte mig något liknande upplägg. Jag tog dock bara med mig de två första upp från pappas hylla. Får se om jag hittar nästa på second hand för en femma. Visst är det Stenkistan? Känns ju skönt att du tycker det har blivit lite bättre. Eller har du vant dig? 😉

      1. Jag tror att böckerna har blivit lite bättre, men det kan också vara för att jag har vant mig. Men jag brukar inte vänja mig vid saker som retar mig 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s