Blodsarvet #1, #2 och #3 – Henrik Larsson

krigarhjartaKajsas snabba tankar: Första delen i en svensk fantasyserie.

Recension: Erik är nio år när han blir såld som slav för att jobba i stenbrottet i Söderland. Han vet inte riktigt vem han är, vem hans familj är eller varifrån han kommer. Däremot vet han att hans mening i livet är större än att leta blodsten och springa efter flickor med bästa kompisen Loke.

Den här serien börjar bra. Långsamt byggs spänningen upp och jag vill verkligen veta hur det går för Erik. Vem är han egentligen? Under bokens gång träffar han Vanja och blir kär. I den här boken är det just Vanja som jag gillar bäst. Hon är en bestämd ung dam, så trots att hon är född in i en ädel familj, låter hennes pappa henne ändå jobba som slav tillsammans med Erik. Lite som en uppfostringsanstalt.

Ett problem jag har med den här boken är språket som ofta blir styltigt. ”Natten var inte tillräckligt långt framskriden ännu.”. Ett av många exempel på lite konstig formulering. Jag tycker personligen inte att berättelsen klarar av såna formuleringar.

Ett annat exempel på ett problem jag hade med boken är: ”Han tog av sig tunikan, torkade sig hastigt och satte på sig den igen.” Boken skulle må så mycket bättre om den varit hälften så lång. Hela boken är fylld med onödiga dialoger, miljöbeskrivningar och händelseförlopp. Handlingen förs inte framåt utan risken finns att man blir uttråkad och tappar intresset.

Efter att ha läst KRIGARHJÄRTA såg jag ändå fram emot att läsa del två: ISÖHÄXAN.

3/5 Kajsa Ankor

Betyg 3

 

 

 

 

 

isohaxanKajsas snabba tankar: Andra delen i en svensk fantasyserie.

Recension: Erik Krigarhjärta är på jakt efter bundsförvanter i kriget mot Sven Svartnacke. Detta för honom upp till de kalla Isöarna och vidare ut i det frysta landskapet. Där söker han och hans vän Tolke efter Isöhäxan, en fruktad typ med smak för människokött.

ISÖHÄXAN var en riktig besvikelse. Allt som jag ogillade med KRIGARHJÄRTA förstärks i den här boken. Den är för lång, för osammanhängande, för tråkig. Erik är en karaktär som jag började ogilla mer och mer. Han beter sig så barnsligt och egoistiskt att det gör ont. När dessutom den tuffa Vanja byts ut till en gnällande karaktär som man endast kan irritera sig på finns det inte mycket jag kan hålla mig fast vid.

Själva huvudhandlingen är helt ok, man vill helt enkelt veta hur det går, tyvärr går det så segt framåt att även denna tappar lite av sin tjusning. Slutet däremot kan jag inte klaga på. Det öppnar upp för att den tredje boken, PROFETENS TID, inte riskerar bli en lika stor besvikelse som den här.

1/5 Kajsa Ankor

Betyg 1

 

 

 

 

Profetens tidKajsas snabba tankar: Tredje delen i en svensk fantasyserie.

Recension: Det stora slaget närmar sig för Erik Krigarhjärta och hans följe. Med sig på äventyret följer nu en mystisk kvinna vid namn Stormöga.

Den tredje delen i trilogin Blodsarvet frestade mig inte speciellt mycket efter att ha läst ISÖHÄXAN. Men det fanns ändå något i berättelsen som fick mig att vilja ha ett avslut. PROFETENS TID är en betydligt bättre bok än ISÖHÄXAN, så det var väl tur att jag fortsatte läsa.

Tyvärr har den samma problem som de andra två: för lång och för styltigt språk. Men här händer det lite mer vilket gör att handlingen faktiskt förs framåt. Men dialog innehållande meningen ”Vill du lägra mig?” får mig att rysa lite. Jag tycker inte att det detta språk ger boken några fördelar.

Sammanfattningsvis har jag väldigt blandade känslor för de här tre böckerna. Den började helt ok, störtdök i mitten och tog sig upp något i finalen. Jag vill dessutom tacka Månpocket för recensionsexemplaret.

2,5/5 Kajsa Ankor

Betyg 2,5

 

 

 

Blodsarvet rekommenderas för: Den som är nyfiken på svenska fantasy.

 

 

 

 

4 thoughts on “Blodsarvet #1, #2 och #3 – Henrik Larsson

  1. Amanda maj 2, 2014 / 8:49 f m

    Jag tyckte verkligen om första boken, andra boken var så medelmåttig att jag inte ens minns vad jag tyckte om den och tredje lyckades jag inte ens läsa klart… väldigt blandad kvalité tycker jag! Tappade lite greppet om handlingen som helhet i sista delen 🙂

    • ladywindermere83 maj 2, 2014 / 8:51 f m

      Håller med dig. Serien var väldigt spretig. Synd att känslan från första boken inte höll hela serien igenom, då hade den nog varit mer läsvärd.

  2. Helena, MsHisingen maj 2, 2014 / 3:53 e m

    Tog bort den här från läslistan nu. Tack för ”varningen” 🙂

    • ladywindermere83 maj 2, 2014 / 4:09 e m

      Den var ingenting för mig i alla fall… Tyvärr, för hade verkligen velat gilla den. Svenska fantasy är ovanligt…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s