Helgens bokbloggsjerka innehåller en intressant fråga. Bokcitat som tatuering…
Är det här något som du skulle kunna tänka dig att göra? Vad skulle det i så fall bli, och inte minst, var på kroppen skulle du placera konstverket?
Nej, det skulle jag inte kunna tänka mig. Dels för att jag inte är speciellt förtjust i tatueringar. Visst kan de vara snyggt på vissa men det är verkligen inte min stil. Den största anledningen är egentligen min nålfobi. Jag har inga problem med att sticka andra, gör det varje dag i mitt jobb. Men när någon ska sticka mig kryper jag helst ihop i ett hörn och gömmer mig. Nu har jag så pass god självbehärskning att jag klarar av att ta blodprov och sånt som kanske måste tas. Men att frivilligt utsätta mig för tusentals nålstick i timmar – nej, tack!
Boktaxen 
Det är skönt att kunna befinna sig på andra sidan nålen, men som tur vad har jag inga problem med att bli stucken. Men venprov gör mycket ondare än att tatuera sig.
Är inte själva smärtan jag är rädd för utan nålen som ska in i huden… 🙂
Att tatuera sig eller inte tatuera sig – det är frågan. I vart fall bör man tänka mer än en gång innan man gör det.
Verkligen! Fin bild förresten, passande… 😉
Alltså, jag har alltid funderat över det här när folk säger att de inte vill tatuera sig för att de är nålrädda. Jag är också nålrädd när det kommer till att ta blodprov eller så, men att tatuera sig är inte ens i närheten av samma sak. En märker ju knappt ens att det är en nål. Men spännande att vi har så himla olika upplevelser av det tycker jag!
För mig är det inte att det gör ont, utan vetskapen att nu kommer en nål frenetiskt att punktera min hud och dessutom fylla den med en massa bläck… Får lite rysningar bara jag tänker på det! 🙂
jag fortsätter leva utan 🙂
Jag också! 🙂
Hellre en tatuerarnål med sin färg än en som sjuksköterskan eller läkarna kommer med… Å då kan jag verkligen inte tänka mig en tatuerarnål heller, så gissa hur skraj jag är för den vanliga nålen 😉
Jag tycker nästan tatuerarmaskinen är värre… Det tar ju lång tid. Ett blodprov går ju oftast fort… 🙂
Each to their own 🙂 Jag funderar skarpt på saken.
Kul! Då har du mycket att fundera på. 🙂
Kan berätta att huden kändes som köttfärs efter en halvtimma.
Usch! Får rysningar av tanken… 🙂
Jag gillar inte heller tanken på en nål som stick in i huden, vare sig det är en sjuksköterska eller en tatuerare som håller i den 🙂
Nej, usch! I alla fall inte att få sprutor… Att sticka andra är inte lika hemskt! 🙂
Jag har fem tatueringar och vore det inte för just det där stickandet så skulle jag nog ha många fler. Det gör ONT!
Då har du ändå härdat en hel del. 🙂
Som tur är har jag inte det problemet själv, har blivit stucken med en herrans massa nålar genom åren, men räknar med att det känns väldigt annorlunda med tatuering.
En massa nålstick… Inbillar mig att det känns som om det bränns.
Det är nog lite så jag tror det känns också
🙂
Kan hålla med om att det nog inte är så roligt att tatuera sig om man är rädd för nålar! Sen är det inte speciellt skönt att bli stucken i flera timmar, nej … även om man glömmer bort hur ont det gjorde ganska snabbt efteråt 😉
Tur är väl det, annars skulle inte många tatuera sig mer än en gång. 🙂