Rutiner är Ian Gillicks grej. Han älskar rutiner så mycket att hans flickvän lämnar honom på grund av hans monotona livsstil. Han jobbar som datakonsult på ett företag som jobbar med att upprätthålla datakoden till Londonbörsen. Hans kollega Archie är i Ians ögon en riktig loser. En datanörd som gillar StarTrek. Men så en dag förändras Ians liv. Han blir mot sin vilja indragen i ett bedrägeri mot Londonbörsen och hans högt värderade rutiner är i farozonen.
Små korta kapitel med mycket svart humor. Ian är en karaktär som tror sig vara bättre än alla andra men som för mig är bokens stora loser. Hans förakt mot Archie och hans ”nördiga” livsstil gör honom till en liten människa. En liten människa som krampartat håller fast i sina rutiner för att klara av livet. Droger och alkohol hjälper också till och är en del av hans rutiner. Uppenbarligen mår Ian inte bra så kaoset som uppstår när han dras in i bedrägerihärvan är välkommet. Det omkullkastar hela hans tillvaro och då börjar boken bli intressant. Vad ska han göra nu?
Boken är från 1995 så allt dataspråk och andra syftningar till den tidens media och kultur är väldigt omoderna. Vissa kapitel är jobbiga att ta sig igenom trots att de är så korta som bara två sidor. Det är mycket upprepningar och korta meningar som gör att jag ibland upplever boken som lite tråkig. Men sen i nästa kapitel kommer bitsk, svart humor och lyfter upp boken igen. Så här i efterhand, när boken har fått sjunka in lite, uppskattade jag boken en hel del. Speciellt Ians regelbundna flyktförsök med stadsbussen. Något man kanske borde prova när man har lite tråkigt en dag.
Titel: Spigg
Författare: John McCabe
Originaltitel: Stickleback
Förlag: Forum
Utgiven: 1998
Antal sidor: 247
1 poäng läggs till poängsaldot!
