A Game of Thrones – George R.R. Martin

A Game of ThronesKajsas snabba tankar: Härlig start på ett häftigt epos om The Seven Kingdoms. Välskriven, stundtals till och med vacker.

Recension: Efter att ha sett TV-serien med samma namn så var jag bara tvungen att skaffa böckerna. De har stått i min hylla ett tag innan jag gjorde ett seriöst försök att ta tag i första boken. Min inställning har varit: jag har ju redan sett serien så varför läsa boken? Vilken tur jag ändrade inställning… Att läsa A GAME OF THRONES har gett mig större glädje än enbart titta på TV-serien.

Vintern är på väg. Sommaren har varat länge så den kalla årstiden lär vara längre än vanligt. Samtidigt som årstiderna byts så pågår det ett spel – ett spel om järntronen. I norra Winterfell har vi familjen Stark, med Eddard i spetsen. Han blir ombedd av sin nära vän och nuvarande kung över riket, Robert Baratheon, att arbeta som hans högra hand i huvudstaden. Trots tvekan tackar Eddard Stark ja till jobbet och far med sina två döttrar till King’s Landing. Det är här sagan börjar.

George R.R. Martin har lagt upp boken på ett intressant sätt. Varje kapitel berättas utifrån en av huvudkaraktärernas synvinkel. Detta gör att man får en personlig vinkel på de händelser som utspelar sig. Man får dessutom se hur de olika skeendena påverkar andra familjer i riket.

A GAME OF THRONES bjuder på överraskningar. Saker man inte trodde skulle kunna hända händer. Detta gör att boken upplevs nyskapande och fräsch, till och med modig. George R.R. Martin är skicklig på att skriva. Hans språk är vackert och det är influerat av medeltidens språkbruk. Trots prosa med ålderstecken upplevde jag inte engelskan som för svår. Troligtvis beror det på att boken kräver koncentration och måste läsas ord för ord och då missar man inte lika mycket av sammanhanget som man kan göra om man skumläser.

Min favoritkaraktär i A GAME OF THRONES är Daenerys, en ung flicka ur släkten Targaryen. Hon befinner sig på andra sidan havet och gifter sig i början av boken med Khal Drogo, en hövding över ett sorts nomadfolk. Hennes karaktär, både i boken och i serien, är vågad och stark. En bra kvinnlig karaktär helt enkelt.

Visst finns det lite konstiga saker med boken också. En sak är åldrarna på karaktärerna. Daenerys är till exempel bara 13 år när hon måste gifta sig med sin hövding. Jon Snow är 14 år och på väg att bli en riktig krigare. Eftersom jag såg serien innan jag läste boken så har jag bilderna av karaktärerna i huvudet med mig under läsningen och slipper därför se en ung flicka framför mig i en av de ganska explicita sexscener som är med i boken. En annan sak är förekomsten av incest. Det var kanske så det gick till på medeltiden, vad vet jag? I boken utgör det i alla fall en liten twist.

Nästa del i serien, A CLASH OF KINGS, står och väntar på mig i bokhyllan och jag ser fram emot att börja läsa den.

Rekommenderas för: Fantasygillare, historiemänniskor, sagoberättare, tegelstensälskare eller den som sett TV-serien A GAME OF THRONES.

Betyg 4

 

 

 

 

And the results are…

Först vill jag tacka er fem som var med i tävlingen. Kul att ni ställde upp! Här kommer resultaten…

 

1:a platsen gick till A Room of My Own: 31 poäng (full pott!)

2:a platsen gick till Caroline: 29 poäng

 

Grattis! Ni kommer få ett mail med lite frågor att besvara så ert hemliga bokpaket passar just er!

 

Här kommer de rätta svaren:

Utmaning 1:

1. ”The fault in our stars” av John Green
2. ”Kräftans vändkrets” av Henry Miller
3. ”Game of thrones” av George R R Martin
4. ”Den gamle och havet” av Ernest Hemingway
5. ”Bombi Bitt och jag” av Fritiof Nilsson Piraten

 

Utmaning 2:

LÖSENORD: Lejonkungen

1. Milnes
2. Ender
3. Jack
4. Vlogbrothers
5. Jordan
6. Raskens
7. Musse
8. Jane
9. King
10. Boye
11. Martin

En smakebit på søndag: Boktjuven – Markus Zusak

Smakebit på söndagDenna helgen har bara sprungit förbi i ilfart. Veckan som varit innehöll en massa spännande saker, bland annat ett premiärbesök på casino och en massa nyttig kunskap som jag har nytta av i jobbet. Jag har dessutom hunnit läsa en hel del och det är ju aldrig fel.

Söndag = smakbit! Jag fyndade BOKTJUVEN av Markus Zusak för en femma i en secondhandaffär och var bara tvungen att börja läsa den så snabbt som möjligt. Trailern till filmen har ju släppts och jag vill ju verkligen ha läst boken innan filmen kommer ut. Dessutom är den ju höjd till skyarna i bokbloggsvärlden. Min smakbit kommer från kapitel 1, sidan 10.

BoktjuvenMänniskor lägger bara märke till dagens färger vid dess början och slut, men för mig står det fullkomligt klart att en dag flyter sig genom en mängd olika nyanser och tonsteg, för varje ögonblick som passerar. En enda timme kan bestå av tusentals olika förger. Vaxgula, molnstänkt blåa. Dunkelt mörklagda. I min bransch ser jag det som min uppgift att lägga märke till dem.

Bokbloggsjerka 23 – 26 augusti: Kärt barn har många namn?

BokbloggsjerkaVeckans bokbloggsjerka är i full gång hos Annikas litteratur- och kulturblogg. Denna vecka vill hon veta svaret på denna fråga:

Finns det någon karaktär som bär upp sitt namn exceptionellt bra?

Namn brukar jag sällan reflektera över när jag läser en bok. En bokserie som jag direkt tänkte på var Harry Potter av J K Rowling. Jag har egentligen inget konkret exempel på en Harry Potter-karaktär men alla namn känns genomtänkta och väldigt välanpassade till karaktären.

Ett konkret exempel på en karaktär med ett bra namn är polisaspiranten Kajsa Nordin i PRÄSTENS LILLA FLICKA av Susan Casserfelt. Den enkla anledningen till att jag gillar är tack vare mitt eget namn: Kajsa Nordin. En längre berättelse om detta sammanträffande kan ni läsa i min recension.

Ni har några dagar till på er att vara med i tävlingen om två hemliga bokpaket. Klicka här och här.

Prästens lilla flicka – Susan Casserfelt (eller sagan om ett roligt sammanträffande)

Prästens lilla flickaKajsas snabba tankar: Deckare med högt tempo som utspelar sig i vackra miljöer och har huvudpersonen med det vackraste namnet någonsin!

Recension: Den här boken for rakt in i mitt hjärta utan att jag ens hade läst den! Varför det undrar ni då? Jo, det ska jag berätta men först ska ni få veta lite om handlingen. Boken utspelar sig i vackra Örnsköldsvik. 16-åriga Josefin försvinner spårlöst efter en sånglektion. Att hon är dotter till MODO-tränaren gör inte det hela bättre. Fallet hamnar hos Örnsköldsvikspolisen och den oerfarna polisaspiranten Kajsa Nordin försöker gå till botten med mysteriet. Från ett annat håll verkar jetsettaren Zeta, nyss hemkommen till Sverige från New York. Hennes kopplingar till Josefin visar sig vara ovärderliga för att nå lösningen.

Varför är då PRÄSTENS LILLA FLICKA så speciell för mig? Egentligen beror det på två saker. Nummer ett: Jag bor i Örnsköldsvik. Att läsa en bok som utspelar sig i sin hemstad är faktiskt lite häftigt. Man får en klarare bild av alla miljöer som beskrivs och så känner man sig mer hemma i boken. Nummer två: Jag heter Kajsa Nordin! Hur stora är oddsen att det skulle skrivas en bok där huvudpersonen heter exakt som jag och dessutom kommer från samma stad? Jag tror inte de är så stora, speciellt inte om man har ett lite ovanligare namn än till exempel Anna Johansson. Tyvärr har jag inga planer på att byta karriär till polis…

Åter till boken! PRÄSTENS LILLA FLICKA har ett högt tempo, det märks tidigt i boken. Den är lättläst och språkmässigt inte särskilt invecklad. Den har allt en deckare ska ha, ett mord, en utredning, ovisshet gällande vem som är skyldig och en uppbyggnad mot slutet i form av ökad spänning. Hockeyn är ett genomgående tema i PRÄSTENS LILLA FLICKA och vad passar bättre för en stad som Örnsköldsvik? Hockey är den största sporten i stan som verkligen lever upp när MODO lyckas. Jag gillar att Susan Casserfelt har tagit till sig detta och använt sig av det boken igenom då det ger en extra dimension.

Karaktärerna tenderar tyvärr vara ganska förutsägbara. Jag är dessvärre partisk till karaktären Kajsa Nordin men hon är min favorit. Hon är trovärdig och intressant. Josefins pappa, Sten-Åke, är starkt präglad av sin barndom, vilket gör honom väldigt dominant igenom hela boken. Den svagaste karaktären, både bokstavligt och bildligt talat, är Sten-Åkes fru. Personligen känner jag att hon saknar den trovärdighet som hade behövts. Hon är alldeles för undfallande och jag tror att boken hade vunnit på att utveckla hennes karaktär ytterligare.

PRÄSTENS LILLA FLICKA  har några små korrekturfel, som man skulle kunna hängt upp sig på. Som tur är väger bokens höga tempo och spänning upp det hela och gör det hela till mycket trevlig läsning. Susan Casserfelt planerar ytterligare nio böcker om Kajsa och Zeta och jag ser fram emot att läsa dem. Vill dessutom passa på att tacka författaren för besöket. Det vankas bokcirkel i höst på mitt jobb. Ett speciellt tack för boken med den fina signeringen: ”TILL DEN RIKTIGA KAJSA NORDIN.”

Rekommenderas för: Spänningssökare, örnsköldsviksbor eller till er som söker efter en lättläst deckare.

Betyg 3

En smakebit på søndag: A Game of Thrones – George R.R. Martin

Smakebit på söndagDå var det söndag igen. Nästa vecka börjar min höst på riktigt med utbildning på annan ort varannan vecka och jobb hemma varannan vecka. Känns skönt att ha kommit igång med bloggandet och läsandet igen efter en riktig svacka. Vill tipsa om tävlingen som pågår på bloggen tills nästa söndag, två utmaningar där man samlar poäng. De två med flest poäng på söndag (25/8) kl. 18.00 vinner varsitt hemligt bokpaket. Klicka för Utmaning 1 & Utmaning 2.

Nu till smakbiten! Jag har börjat om med A Song of Ice and Fire-serien då jag kände att jag tappat tråden sen senaste gången jag började på den. Jag har hunnit en bit in i första boken: A GAME OF THRONES. Som stort fan av TV-serien så har jag höga förväntningar på böckerna. Smakbiten är hämtat ur det första kapitlet efter prologen, närmare bestämt på sidan 14. Smakbiten handlar om den unga pojken Bran som kastas in i vuxenlivet och får lära sig den hårda vägen vad det innebär att vara vuxen i Westeros.

A Game of Thrones

Bran’s bastard brother Jon Snow moved closer. ”Keep the pony well in hand,” he whispered. ”And don’t look away. Father will know if you do.”

Bran kept his pony well in hand, and did not look away.

His father took off the man’s head with a single sure stroke. Bloos sprayed out across the snow, as red as summerwine. One of the horses reared and had to be restrained to keep from bolting. Bran could not take his eyes off the blood. The snows around the stump drank it eagerly, reddening as he watched.

Joyland – Stephen King

joylandKajsas snabba tankar: Ungdomsskildring med kuslig sidohandling. King lyckas förena en mordgåta med en ”växa-upp-roman” samtidigt som han behåller trovärdigheten. JOYLAND fick mig både att skratta, rysa och gråta.

Recension: Devin Jones studerar vid universitetet i New Hampshire. Han är less på sitt tidigare sommarjobb så han beslutar sig för att söka ett nytt, närmare bestämt ett på nöjesparken Joyland i North Carolina. Han får jobbet och skaffar sig ett rum i en hyresbostad. Hyresvärdinnan berättar om en mörk tid i Joylands historia. Ett mord har nämligen ägt rum, för många år sedan. En ung kvinna fick halsen avskuren inuti spökhuset och mördaren är fortfarande på fri fot. Det är denna mordgåta och relationen med en kvinna och hennes handikappade pojke som JOYLAND handlar om.

En stark sida av JOYLAND är just att den utspelar sig i en nöjespark. Alla ni som känner mig vet att jag älskar nöjesparker. Jag är kanske inte den modigaste när det gäller att åka värstingarna och snurrkaruseller får mig att må illa, men jag älskar atmosfären. Lukten av popcorn, skriken från attraktionerna, värmen från asfalten, ljudet från bergochdalbanan och alla förväntan i allas ansikte (utom möjligtvis föräldrar till barn som aldrig vill gå hem). Denna atmosfär finns genom hela JOYLAND, till och med dofterna!

King har gjort ett riktigt bra jobb med research. Språket är flytande och dialogerna välskrivna. Jag älskar att han använder sig av en speciell jargong, ord som används av de som arbetar på kringresande nöjesfält eller nöjesparker. Tidigt råkar Devin ut för det som anses vara den värsta uppgiften på hela Joyland, nämligen att vara utklädd till parkens maskot Howie the Happy Hound. Denna uppgift kallas till exempel för ”wearing the fur” och bara att läsa termen får mig att svettas. Devin visar sig vara en begåvning gällande maskotuppgiften så han får göra det ganska så ofta.

Givetvis innehåller boken skrämmande delar också, annars känns det inte som King. Jag tycker att mordgåtan blir något sekundär i JOYLAND, men det gör inget för det passar ändå så bra ihop. Boken fokuserar inte på att lösa mordgåtan från sida ett till slutet utan fokus på brottet och lösning trappas upp ju närmare slutet man kommer. Detta uppskattar jag, då spänningen byggs upp och viljan att veta vem som  är den skyldige bara blir större och större. Det övernaturliga bitarna i boken förhöjer den ännu något och gör den, tro det eller ej, lite mer trovärdig. Utan spöke och telepati så hade inte mordgåtan kunnat lösas lika snyggt, helt enkelt.

Något det finns gott om i JOYLAND är humor. Den är full av ironi, skämt och annat som får en att fnissa till. Devin är en väldigt kul kille. Dessutom är han väldigt intelligent. Boken är upplagd som så att han berättar tillbaka om vad som hände den där sommaren och hösten och det gör att det dyker upp fyndiga kommentarer då och då. Sist men inte minst måste jag skriva en mening om slutet. Det fick mig att gråta. Tror jag nöjer mig där.

Rekommenderas för: Nöjesparksälskare. Kingfantaster. Skräckdiggare. Deckargillare.

Betyg: 5 av 5 ”Kajsor”

Betyg 5